Varför blev annika östling frigiven

Självklart, det var min pojkvän som höll en pistol, men det var min livsstil, och mitt val ledde till vad som hände. Att erkänna sin skuld och ta ansvar för sina handlingar var viktigt för Annika Östberg. Hon tror att det var nödvändigt för henne att bli förlåten. Annika greps och i två år, när den rättsliga processen ägde rum, tog de det för givet att hon skulle dömas till döden. Därför placerades hon i en cell bland de dömda.

Det kom från väggar, golv och tak, det var hemskt. Annika Östberg fick noggrant förklarat vad hon väntade på. Du dör genom att bryta dina lungor. De dömda får en huva över huvudet så att gärningsmannen inte behöver se bubblor och blod som kommer ut ur munnen. För att undvika detta var Annika fast besluten att begå självmord. Men efter att ha kommit överens med åklagaren lyckades Annika Östberg undvika dödsstraffet och fick istället livstids fängelse.

Hon överfördes till institutionens kvinnoavdelning, och fängelselivet blev hennes dagliga liv. Livstids fängelse i USA är inte en tid. Annika visste inte om hon någonsin skulle komma ut. Du kan inte ens önska att målningen försvinner. Men trots utestängningen från omvärlden nåddes Annika efter flera års fängelse på grund av de fruktansvärda nyheterna. Hennes son, som då var 15 år, dog i en bilolycka, och hans sons far dog också till följd av en hjärtattack.

Bland Annikas fångar kom flickorna hon kallar dem med stöd, kärlek och heroin.

Örebro tingsrätt meddelade i november att Östberg fått sitt straff tidsbestämt till 45 år och att hon därmed kunde bli villkorligt frigiven i maj , efter 2/3 av strafftiden.

Droger var lätta att komma in i väggarna, och Annika tog dem för anestesi från sorg. Sedan befann hon sig i kriminell isolering. Annika Östberg besöker Dagens Man Daniel Wistrand under denna tid i en straffcell, Annika Östberg beskriver att hon har nått botten. Allt hon har gjort och allt hon har gått igenom har fångat henne. Sorg och ilska var en klyfta. I sin desperation kastade hon sig på britternas rygg och skrek åt Gud.

Och då menade jag inte från fängelset, utan från livet. Jag ville dö. När Annika kom ut ur obligatorisk isolering var hon fortfarande djupt olycklig, men i efterhand kan hon fortfarande se att det desperata skriket i isoleringscellen blev ett slags startskott. Små saker började hända, vilket så småningom skulle innebära en livsförändrande upplevelse.

Strax efter den kvällen träffade hon en gammal vän i fängelset som var drogfri genom ett tolvårigt program. Annika bestämde sig för att gå med, och det gjorde hon också. En annan sak som började påverka henne mer och mer var att prata med präster från Svenska kyrkan utomlands som kom till institutionen. Så småningom kom någon till mig, vilket fick mig att våga be Gud om förlåtelse.

Det förändrade allt. Annika säger att det var svårt att tro att Gud kunde förlåta henne. Men hon började be ändå. Det var skam inuti henne, som något mörkt, tungt och skitligt. Hon beskriver att hon nästan försökte rulla upp för att dölja det. Nu upplevde hon hur vikten gradvis försvann. Jag började känna mig så fri. Jag kunde titta på vakterna som gick hem varje dag och tror att jag är friare än du!

Tron har gett Annika ny styrka, och hon säger att hon har gjort ett val. Hon bestämde sig för att investera i livet som var framför henne. Hon startade sin egen tolvåriga grupp i fängelset och läste familjerätt för att stödja flickor som försökte besöka sina barn. I år lyckades den dåvarande svenska premiärministern Fredrik Reinfeldt komma överens med Kaliforniens guvernör Arnold Schwarzenegger om att hon skulle tjäna på film för sista gången i Sverige.

Annika blev glad när hon fick knacka på svensk mark igen. Sverige var ett land som stod för allt som var bra och säkert i hennes liv. Och sedan blev hon avfyrade från fängelsestjänsten. Hon var fri nu, även i samhällets ögon. Annika Östberg tittar på hundarna som har lagt sig lite på hennes filt från soffan där vi sitter. Snart kommer hon att göra vad hon gillade mest, eftersom hon flydde från fängelset.

Hon kommer att gå med dem till skogen. Hon borde njuta av att bara kunna gå rakt fram så långt hon vill. Straight är en lyx, för under åren av fängelse innebar alla promenader att hon var tvungen att gå runt rekreationsgården. Naturligtvis finns det svårigheter i livet även nu. Annika Östberg brukar livnära sig på föreläsningar. Jag var för lång, jag pratade konstigt, jag var för blond och jag förstod inte reglerna.

Du kommer bara att spendera tid med rätt tjejer och bli en del av rätt aktiviteter. Min styvfar ville veta vad deras pappa kallade dem och var de arbetade. Jag gick ensam. Det fanns en bowlinghall där jag kunde gå. Jag träffade människor från fel sida av staden. Vi hade kul tillsammans. Naturligtvis skulle jag inte ha träffat dem om jag hade frågat.

Vid den tiden fanns det tonårsklubbar med levande musik, läsk och godis, någonstans för ungdomar att umgås. Vi satt där en kväll och lyssnade på musik. Det var en paus, och trummisen kom och märkte mig. Jag kände mig stor då. Jag började göra min väg med honom. Han var 24 år gammal, och jag var inte det good.My mor fick reda på det och förbjöd mig att fortsätta möten.

Jag var så kär att du kunde vara. Livet skulle bara sluta om jag slutade dejting den här killen. Vi flydde till västkusten i San Francisco och Ashbury. Det fanns två gator. En Hippie föddes där gatorna korsades. Vi ungdomar hade makten. När jag träffar unga människor idag har de förlorat sin makt. Det är sorgligt, vi måste få tillbaka den kraften. Det var dags att tänja på gränserna.

Du skulle ha kontaktat ditt inre jag. Som en liten hjälp fanns det både hash och LSD på högen. Allt var annorlunda. Det fanns mycket lite information om droger vid den tiden. Den som var där var hysterisk och fel. Jag blev helt beroende första gången, så det fungerade inte riktigt, för mig tog den här nya saken bort allt som gick in i mig, lämnade landet, det förenklade bara allt.

Addiction är inte i kroppen. Addiction är i psyken och själen. Det finns en sann missbruk. Det tog bort så mycket smärta. Dyr medicin. Min nya pojkvän tog pengarna för droger. Flickor tjänar pengar, och det var knappast olagligt. Första gången jag förlorade för några gamla killar i en hög nivå byggnad. Jag var 14 år gammal då. När jag var 15 år blev jag gravid. Jag ville behålla det här barnet, men jag förstod den fysiska delen med missbruk.

Jag vaknade varje morgon med klorna på ett monster i mig. Det fanns ingen avvänjning i talet. Om du stänger var det lätt att sluta, jag visste bara början på avhållsamhet. Jag visste att jag var tvungen att gå långt borta, så jag har varit i landet länge, i en vecka. Jag trodde att jag skulle dö. Jag kom därifrån relativt ren. Han hette Sven. Jag kom inte närmare än det svenska ordet.

Det skulle alltid vara han och jag, jag skulle ta hela världen för honom.

Annika Östberg dömdes i USA för dubbelmord till fängelse i 25 år till livstid.

Men det var naturligtvis inte fallet. Jag gick tillbaka till den här killen i San Francisco. Nu var det inte dessa killar i huset, men nu var jag till salu på gatan. De andra tjejerna jagade mig, och det var ett krig hela natten. Jag kom hem med pengar och droger. Jag blev träffad. Jag är fast med Sven, det är bara inte lätt. Jag fick en telefon som var ovanlig då, men då blev det en helt annan värld.

Jag har skapat ett kontaktnätverk. Kunden fick aldrig reda på var jag bodde. Jag knuffade Sven till barnvakten och sedan till vad kvällen skulle innehålla. Innan ögonblicket kom, var jag tvungen att vara en drog. Jag trodde Sven sov, han satte sig och petade en penna på armen, då var han 2 år. Barnen tar det. Då och då bestämde jag mig för att jag var tvungen att göra drastiska förändringar.

Du kan inte vara en respektabel och ensamstående mamma. Det krävdes att det fanns en far i livet. Jag började leta efter en vanlig ärlig kille. Jag övertygade honom om att han var kär i mig. Vi gifte oss och flyttade till förorterna. Sven var tvungen att gå i en bra skola. Allt gick ganska bra. Min mamma ringde och sa att min mormor skulle besöka. Sven och jag tog tåget till Kalifornien.

Min man stannade hemma. Jag bad Min bästa vän att titta på huset. Skolan börjar, och vi återvände hem. Min flickvän tog hand om alla de stora sakerna, även med sin man. Han tog allt med sig. Där satt jag i mitt tomma skal och ångrade. Heroinet hjälpte. Han skickade iväg Sven ett tag tills jag kom på fötter igen. Jag körde vidare. Jag blev avstängd från metadonprogrammet, heroinberoende, inga pengar och ingenstans.

Jag sa att jag kunde tjäna pengar. Med dessa ord skulle jag dö för honom. Vad gör du för att få pengarna? Du kan sälja stulna varor. Vi sålde Joes kött, det diskuterades om dollar, och Bob sköt Joe på grund av mitt missbruk. Jag var helt hysterisk. Jag såg Joe ligga där och tänka på Sven. Bob frågade: Ska vi till Mexiko eller Kanada? Det var jag som sa nej, jag var tvungen att krama Sven.

Det tog 12 timmar att åka dit. Jag petade allt jag kunde lova, piller, alkohol och kokain, men inget av det tog bort den hemska känslan. När vi kom till rätt stad hittade jag den inte. Vi körde iväg, efter att ha tittat, jag var besatt, jag kunde inte tänka på vad som var bakom eller framåt. Jag är helt vilse i mitt huvud. Vi punkterade och var tvungna att sluta.

Han gick ut ur bilen. Bob sa att vi var vilse. Jag letade efter en liten anteckning med en adress, jag hörde ett ljud utanför. Även om båda var lite borta från mig var huvudfokus på polisens rygg. Allt jag såg var en poliströja, den var grågrön. Jag såg små svarta fläckar, hörde ett ljud, men anslöt inte förrän det flöt till marken. Han flöt ner. Så långsamt...

Han låg så stilla och tyst, så trasig. Hela världen höll andan, det var inte en vindpust, inte en liten insekt, inga löv, inget ljud. Sedan kollapsade ljuden. Jag hörde Bob. Jag visste inte vad jag skulle göra, men vår bil hade en punk, så vi kom ingenstans. Vi tog en polisbil. Det var en jakt.