Mer än 80 procent av Sveriges import kommer från Europeiska länder. Först och främst importerar vi mycket från Tyskland, som är vår största handelspartner. Utsläppsintensiteten påverkar utsläppen från utsläppsintensiteten utomlands, definierad som de totala utsläppen av växthusgaser i ett land per BNP. Detta är ett grovt mått på hur produktionen är intensiv, i genomsnitt, i genomsnitt.
Utsläppsintensiteten beror bland annat på de energikällor och reningsteknik som finns i ett land, och de kan variera mycket mellan olika länder. En ökning av importen från ett land med hög utsläppsintensitet påverkar mängden utsläpp som uppstår i andra länder mer än om en ökning av importen kommer från länder med lägre utsläppsintensitet.
Flera olika faktorer kan bidra till att minska konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp som uppstår i andra länder: 1. Vi importerar mindre från länder med hög utsläppsintensitet.
Exempel: Ryssland har relativt höga utsläpp i förhållande till BNP jämfört med många andra importländer. Således har förändringen av importen från Ryssland stor inverkan på utsläppen. Utsläppsintensiteten minskade i länder som ursprungligen hade exempel på hög intensitet: att minska utsläppsintensiteten i ett land som ursprungligen hade höga nivåer påverkar resultatet ytterligare. Ett exempel är Kina, där utsläppsintensiteten minskar.
Strålningsintensiteten i Sverige har minskat i exempel: Sverige har sett en minskning av intensiteten i svenska utsläpp. Minskningen finns i många branscher, men särskilt inom industrisektorer, särskilt inom gruvindustrin, såväl som inom pappers-och massaindustrin, liksom i tryckerier, samt från elproduktion och fjärrvärme. SCB beräknar utsläppen av växthusgaser baserat på förbrukning genom en miljöförbättrad insatsanalys, en metod som kopplar industrins utsläpp till konsumtion.
Beräkningarna baseras bland annat på officiell utsläppsstatistik och Nationalräkenskaper. Utsläpp relaterade till Svensk konsumtion, men som förekommer i andra länder, baseras på en internationell databas över globala utsläpp, produktionsmönster och handel.
Eftersom dessa beräkningar baseras på en stor mängd data och antaganden kan konsumentbaserade utsläpp inte uppnå samma noggrannhet som territoriella utsläpp. Det finns mer osäkerhet när det gäller produkter och tjänster vars utsläpp inte är väl kopplade till ekonomin, såsom kött, material med höga processutsläpp och flygresor. Följaktligen bör trender och absoluta utsläppsnivåer i andra länder tolkas med viss försiktighet.
Fördjupad-visa hela texten för studien, för att uppnå målpåverkan på miljökvaliteten i ett begränsat klimat, generationsmålen och målen i Parisavtalet, bör de globala utsläppen uppgå till högst 1 ton per person och år i länder med de högsta utsläppen per capita med 2 till 10 gånger mer utsläpp som Sverige. Länder som Sverige och Danmark sticker ut med lägre utsläppsnivåer jämfört med genomsnittet.
Sverige hade en utsläppsnivå på 3,6 ton per capita: medan Danmark hade 4,9 ton per kapitalställ:. Relativt lägre koldioxidutsläpp per person kan vara förknippade med investeringar i energi, med fossila bränslen: effektiv infrastruktur infrastruktur: och hållbara transportalternativ. Det finns också länder med betydligt högre utsläppsnivåer, såsom Kuwait och Qatar. Kuwait har en utsläppsnivå på 25,6 ton per capita och Qatar 37,6 ton per capita.
Utsläppsnivåerna är relaterade till det faktum att deras ekonomier är baserade på olja och energi, liksom den höga användningen av fossila bränslen. Effekten av koldioxidutsläpp på koldioxid, ökat klimat: i atmosfären stärker växthuseffekten av växthuseffekter: , vilket leder till global uppvärmning. Detta leder till en total temperaturökning på jorden.
Effekterna av utsläpp kan bidra till en ökad vegetation för marksystemet, vilket i sin tur kan leda till högre koldioxidupptag.: Detta kan potentiellt minska den globala uppvärmningen något, men effekten är komplex och varierar mellan olika ekosystem och kompenserar inte för den förbättrade växthuseffekten från växthuseffekter: