Definiera mätbedömning

Resultat: smärtbedömningen av räddningspersonal inom detta område delades upp i fyra kategorier för analys enligt följande: kommunikation, både verbal och icke-verbal, mätbara komponenter, miljö och mångfaldsbedömning.

Sammanfattning.

Verbal kommunikation med bedömning av patienternas kroppsspråk och ansiktsuttryck var den vanligaste faktorn vid smärtbedömning. Mätbara komponenter som vitala tecken och generaliserade symtom beaktades också. Resultatet föreslog skillnader i smärtbedömning när det gäller kön, ålder och kulturell bakgrund. Slutsats: De deltagande sjuksköterskorna i denna studie beskriver verbal och icke-verbal kommunikation som de mest inflytelserika faktorerna för att bedöma patienternas smärta.

Med smärta i rankningen var det vanligaste verktyget NRS-skalan, vilket gav sjuksköterskor vad de tror för att bättre förstå patienternas smärtupplevelse. Risken identifierades genom att analysera patienternas vitala tecken, vilket kan leda till underskattning och restriktiv smärtlindring.

Smärta definieras av International Association for the Study of Pain (IASP) som en ”obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med, eller som liknar den förenad med, vävnadsskada eller hotande vävnadsskada” (reviderad definition från ).

Författarna till denna studie tror att brist på kunskap i smärtbedömning och hur man implementerar smärtbedömningsverktyg kan bidra till detta faktum och kommer därför att uppskatta förbättringar i kompetens, smärtbedömning och en bättre förståelse för användningen av smärtlindringsverktyg för sjuksköterskor. Efter fält Detta kan leda till en bättre vårdnivå för patienter som lider av smärta.

Sammanfattning [SV]Bakgrund: En stor Andel av Patenter som s Xnker Akutsjukv Xnrd levererar SM Xnrta. Smärtbedömning är en viktig del i arbetsuppgifter sjuksköterskan för att minska lidandet för paterven. Tidigare Studier har Visat Rc att sm Xxrtbehandling inom akutsjukv xxrden varit d Xxlig. Endling illing detta kan vara sv enderskattning och inderbehandling aventens smärta som i en förlängning kan leda göra ett ökat lidande förenten samt ökade samhällskostnader i form av längre vårdtider.

Syfte: Syftet Med Uppsatsen var att beskriva hur sjuksköterskan jag ambulanssjukvården bedömer smärta hos prehospitalt och vad ompaverkar smärtbedömningen. Metod: en kvalitativ Intervjustudie med Deskriptiv Design genomf Xnumrdes med Sju Stycken Sjuktjusterskor som var verksamma inom ambulanssjukv xnumrden. Informanternas anställningsår och utbildningsnivå skilde sig Åt, både män och kvinnor har deltagit jag Studien.

resultat: resultaten är okorrigerade i FYRA Kategorier, Kommunikation, m Xnxtbara Assirecationor, milj XNX och säng XNX av M Xnxgfald. Studien Visar p xn en Motivation att fr Xnga, Snarare XNN att anta nivn XNN av Paterenternas SM xnrta.

Slutsatsen är Att Det är Möjligt Att Mäta Medicinska Riktlinjers Kvalitet Och Därmed Deras Förbättring. Genom Att Visualisera Det Journalförda Vårdarbetet, Jämlikt Hörnstensmodellen, Skapas sv Motivation att co-producera Förändring Gentmot i Vården. Abstract [sv] det traditionella perspektivet på omvandlingen av medicinska tjänster, från den levererade produkten till den gemensamma tjänsten mellan läkare och patienter.

När en patient upprätthåller en höftfraktur kännetecknas den ofta av svår smärta och kräver en ambulans för att bedöma och lindra smärtan innan den transporteras till sjukhuset. I samband med en ambulanstjänst utvärderas det emellertid inte om patienten deltar och samproducerar i bedömning och behandling. Dessutom utvärderas kvaliteten på medicinska riktlinjer för behandling av höftfrakturer systematiskt i ett lokalt sammanhang.

Syftet med detta förbättringsarbete var att mäta och öka den dokumenterade bedömningen av smärta, samt att mäta kvaliteten på medicinsk vägledning så att den kan ses över med förbättrad kvalitet. Interventionerna bildades med hjälp av Cornerstone-modellen som ramverk. En kvalitativ studie genomfördes för att analysera effekten av förbättringsarbete som personal upplever för att arbeta tillsammans med patienter.

Fokusgrupper av personalintervjuer genomfördes med hjälp av ett beskrivande tillvägagångssätt och en samproduktionscykel som ramverk.