Varför tror folket på konspirationstrorier

Tro på konspirationsteorier är mycket vanligt, och de flesta av oss är mottagliga på någon nivå. Konspirationsteorier är inte alltid lätta att behandla.

Forskning visar att människor som tror på en konspirationsteori är mer benägna att tro på fler.

Och om du tror på konspirationsteorier är du inte ensam. En konspirationsteori är en historia som skapar mening för en händelse. Dessa berättelser blandar fakta med ogrundade övertygelser - ofta skyller något på en viss grupp människor. Vad är en konspirationsteori?

Internet sprider konspirationsteorier som aldrig förr, och många lockas till berättelserna om de hemliga målen bakom händelserna. Runt nästan varje större händelse uppstår tankar om den hemliga mörkningen och sanningen som vanliga människor inte får veta. Ingen konspiration verkar för lång eller komplicerad för de mest osannolika konspirationsteoretikerna. Många konspirationsteorier verkar oskyldiga och roliga, men de kan leda till allvarliga konsekvenser i samhället.

Men vilken typ av människor börjar tro på konspirationsteorier, och varför gör du det? Andreas Onnerfors är professor i ideernas historia och han har bland annat skrivit konspirationsteoriernas rapport och covid från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Enligt Andreas är det utbrett mänskligt beteende att tro på konspirationsteorier. Det är faktiskt så vanligt att de flesta av oss är mottagliga på något sätt, även om de flesta kanske inte tror att jorden är platt.

Men det finns flera andra diagnoser som kan göra människor mer benägna att tro på konspirationsteorier som Paranoia, säger Andreas Onnerfors. Andreas Onnerfors är en ide, historiker och utforskar konspirationsteorier. Det finns ingen sjukdom att tro på konspirationsteorier forskningen talar inte om tre olika förklaringar till tro på konspirationsteorier eller tre nivåer.

Den första nivån är kognitiv, den andra psykologiska och den tredje existentiella. De flesta kan vara mottagliga på en av dessa tre nivåer, säger Andreas Onnerfors. Därför bör du ta hand om kritiken av den ursprungliga kritiken, som några ord känns lika slitna som den ursprungliga kritiken. Det finns en anledning till detta-initial kritik är nödvändig.

Men vilket ansvar har du själv, och vad kan du göra för att inte bli lurad att distribuera falskt innehåll? Den första nivån är förmodligen den vanligaste. Människor som kognitivt har svårt att tolka kunskap och fakta tenderar också att tro på konspirationsteorier. De tenderar att dra fel slutsatser och se förhållandet mellan saker som inte nödvändigtvis är sammankopplade.

Vid körning måste du tolka skyltar och annan information i trafiken, men du måste också läsa hastighetsmätaren i bilen och ta hänsyn till miljön. Inte alla kan - de kan bokstavligen tolka hastigheten på hastigheten, och sedan kör de mil i timmen, även om det kan finnas en förskollektion på en utflykt bredvid vägen.

Det finns, enligt Önnerfors, särskilda tider då människor är mer benägna att tro på konspirationsteorier – vid personliga trauman och vid nationella kriser såsom mordet på Olof Palme.

Så du kanske tror att en troende också gör en konspiration - det kräver kognitiva genvägar. Psykologiska och existentiella skäl att tro på konspirationsteorier psykologiskt finns det flera saker som kan göra en person mer benägen att tro på olika konspirationsteorier. Ett exempel är de "förbättrade personlighetsdrag" som du kan få efter en traumatisk upplevelse, men detta bör inte relateras till diagnosen.

Människor som har varit inblandade i en allvarlig trafikolycka kan undvika att köra länge, och en person som har varit inblandad i en hälsoskada kan undvika läkare och sjukhus. Andreas Onnerfors säger: - Det är bara att brist på förtroende för statliga tjänstemän och läkare som läkare är relativt vanligt. Därför, när en sådan person säger att du ska ta Covid-vaccinet, tror du inte på dem.

Kanske blev du felaktigt behandlad i vården tidigare eller hade en släkting som blev så. Enligt Andreas Onnerfors är socialisering också en stark psykologisk faktor när det gäller koronapandemi. Människor är sociala varelser - det orsakar mycket social frustration om du inte kan träffa varandra. Resultatet kan vara ilska eller misstanke om att de inte får träffas. Du kan ha en fast tro på att Gud styr världen, eller att till exempel naturen själv.

Det finns också en tro på att världen är uppdelad i svartvitt, ont eller gott. Då blir du mycket lätt mottaglig för konspirationsteorier som säger samma sak. Hur kan man svara på en konspirationstroende? Hur ska du då svara på någon som tror och sprider en konspirationsteori? Det beror på vilken nivå personen är på. Så är det en kognitiv, psykologisk eller existentiell tro som ligger bakom detta?

Ett av problemen är att de flesta som argumenterar mot konspirationstroende fokuserar nästan uteslutande på kognitiv nivå. Andreas Onnerfors säger: - Vi måste ta hänsyn till alla dessa tre nivåer. Vi tror att om vi tar hand om den kognitiva nivån kommer den att korrigera sig själv. Det finns källor till kritik och media-och informationskunskaper som vi investerar mycket i skolan.Men det finns också två andra nivåer-psykologiska och existentiella.

På en psykologisk nivå är det väldigt drivet att du känner dig hotad och rädd att någon annan kommer att kontrollera dig. Många av de antivaccinrörelser som uppstod under coronapandemia kallar sig frihetsrörelser. Historien de sprider handlar om att slåss mot någon annan för att kontrollera sina liv, som staten. Mycket av detta kan vara baserat på psykologisk rädsla, enligt Andreas Onnerfors, och det kan vara svårt att objektivt argumentera mot det.

Hur kan du övertyga någon som verkligen tror att världen är uppdelad i gott och ont? Detta är på samma nivå som världsutsikt och religion - det är omöjligt att argumentera mot detta. Dessutom har vi religionsfrihet, säger Andreas Onnerfors. Tips för att möta konspirationsteorier är att visa förståelse och respekt - och veta när det är dags att sluta diskutera.

Att bete sig med respekt och förstå ett bra första råd för att följa en konspirationsteori är därför ett försök att förstå anledningen till att en person tror på det. Några av dessa teorier har tagits upp av olika politiska ledare Trump, Bolsonaro och Maduro, till exempel politiker som Orban i Ungern eller Fico i Slovakien, Fedriga från Italienska Lega Nord och tidigare grekisk försvarsminister Kamenos.

Konspirationsteoriernas faktor kan få allvarliga konsekvenser för människors hälsa och säkerhet och förstöra förtroendet för vetenskap och politiska institutioner. Målet, men vad kan konspirationsteorier berätta om sammansättningen av ett politiskt rum? Mitt projekt utforskar konspirationsteoriernas inflytande på förståelsen av Europa som en sammanhängande geopolitisk indelning och B som ett imaginärt politiskt och kulturellt utrymme som är föremål för skadlig manipulation både inom och utanför.

Genom att undersöka kontroversiella ämnen som diskurser om migration, EU: s utvidgning, demografi och polarisering i politik och medieankomster är syftet att visa hur konspirationsteorier har utvecklat förklarande kraft om essensen av Europa i allmänhet och Europeiska unionen i synnerhet. Mitt övergripande mål är att ge ett betydande bidrag till den nya konceptualiseringen av politisk och kulturell psykologi i europeisk och global politik, där konspirationsteorier spelar en allt viktigare roll i kombination med fenomen som global befolkningstillväxt, falska nyheter och online-deformationskampanjer Efter fält Det finns för närvarande inget annat projekt som fungerar ur samma perspektiv, nämligen hur en hel kontinent har blivit föremål för konspirationsteorier.

Föreställ dig att konspirationen är nära kopplad till resultatet av Europas arbete som kontinent och den europeiska kulturen som sådan. I avsaknad av tydliga definitioner av vad som utgör kontinentens territoriella gränser har det varit lättare genom historien att fastställa att detta inte är Europa. Samoauthorics importerades ofta från utsidan.

I en sådan sorteringsprocess inom Politisk psykologi var fokus på interna såväl som externa fiender och hot som riktades genom apokalyptisk rädsla. Vem hotar den accepterade kontinenten och sammanhållningen? Vem äger tolkningen av tolkningen om dess betydelse? Dessa variabler är inte alls uppenbara och har ifrågasatts över tiden. Under det senaste decenniet har dessa frågor blivit viktigare eftersom de har påverkat den politiska mobiliseringen av populistiska partier, den tredje vågen av icke-nationalism, Europeiska vitmaktsrörelser och globala ideologier om vit överhöghet både på gatorna och på Internet.

Dessutom är dessa begrepp om en större känsla av nostalgi och en sådan upplevd förlust av status och betydelse inbäddade. De mål som jag planerar för mitt forskningsprojekt kommer att leda till publicering av den redigerade volymen nedan och kommer att fortsätta som ett samarbetsprojekt riktat till en stor målgrupp även utanför akademin.