Försörjningsbalans kommun

Kort sagt, om försörjningsbalans kommun får kommunen den aktuella positionen om kommunens försörjningsbalans, hur livsmedelsproduktion och konsumtion är relaterade till varandra på lokal nivå. Vi identifierar de risker och sårbarheter som är förknippade med primär livsmedelsproduktion på lokal nivå. Här blir det klart om kommunen är beroende av livsmedelsproduktion, som sker någon annanstans.

Idag är det 52 svenska kommuner som har koll på sin försörjningsbalans – hur konsumtionen matchar livsmedelsproduktionen – tack vare verktyget, berättar Sofia.

Kommunen tar emot förslag för att stärka den lokala produktionen och minska sårbarheten. Detta blir ett naturligt första steg i kommunens utveckling inom krisberedskap, samhällsutveckling, näringslivsutveckling, kost och hållbarhet samt miljö kopplat till den svenska näringsstrategin. Tilläggstjänster vi har en tilläggstjänst för att analysera vattenförbrukningen i kommunen, och om du vill fördjupa analysen inom andra områden har hushållet experter, bland annat växtodling, markanvändning, husdjur, mat, livsmedelsprodukter, livsmedel, livsmedelsprodukter, livsmedelsprodukter, livsmedelsvärdeskunskap, energi och miljö.

Prata med oss om vad du vill lära känna bättre i din kommun, så hittar vi lösningar tillsammans! Vad kostar det? Alla har olika behov och förutsättningar, så vi ber dig kontakta oss för detaljerad information om priset och för att diskutera hur vårt verktyg kan fungera i din kommun. Kontakta oss. Samsin och arbete behövs på regional nivå för nationell förändring.

Ta reda på er kommuns försörjningsbalans med Hushållningssällskapets innovativa beräkningsverktyg.

En intressant iakttagelse är att dessa självförsörjande kommuner är lika fördelade över hela landet. Av dessa är 20 så kallade superlevererade kommuner som producerar mer än 5 gånger mer än vad som konsumeras i form av mat, varav 14 kommuner producerar mer än 7 gånger vad som konsumeras. Men även för dessa supervisionärer finns det problem.; Det finns ett stort behov av insatsvaror och arbetskraft, liksom svårigheter att expandera utan att minska livsmedelsproduktionskapaciteten.

Det är vanligt. Andra kommuner är beroende. Bland de 15 kommuner som har lägst utbud finns det några med övervägande skogsmark där det inte finns någon lämplig åkermark för tillväxt. Dessa kommuner är nästan helt beroende av andra kommuners livsmedelsproduktion eller importerade livsmedel. Ändå finns det lösningar, och viljan att förändra är magnifik.

Sist men inte minst visar det intresse för landets kommuner, som inte bara vill veta hur det ser ut i sin egen kommun, utan också är redo att agera för att förbättra sin utgångsläge.

Varje kommun har sina egna förutsättningar. Idag har 33 av landets kommuner beställt eller slutfört beräkningen. Enligt Sofia Alriksson, landsbygdsutvecklare i kommunerna, har vi fått genomgående positiva reaktioner och ser stor handlingskraft i kommunerna. Förlita sig på flera stora kommuner som är förknippade med hög risk. Istället ska fokus ligga på varje kommun som gör allt för att stötta och synliggöra den livsmedelsproduktion som sker - och kan ske - i den egna kommunen.

Fakta om kommunens försörjningsbalans. Tjänsten som erbjuds är en översikt över kommunens livsmedelsproduktion och konsumtion.